Maran vaknar Skrivet: 16-10-2009 09:12 i kategorin Blandat Jag trodde aldrig riktigt på glömskans kraft. Hade man drabbats av något hemskt kunde man inte glömma. Man begravde det och tvingade det tillbaka varje gång det försökte kravla fram. Men jag trodde faktiskt inte att man kunde utplåna en upplevelse. Jag hade jobbat med Mörkrädd i två eller tre månader och det gick inte särskilt bra. Trots idéns styrka ville inget växa fram. Att boken skulle skifta mellan barndom och nutid visste jag redan, men varje gång jag gav mig på sekvenserna kring just barndomen så föll det platt. Jag visade vad jag hade för min redaktör. Han sa det självklara, som är så enkelt efteråt men som är så svårt när man väl är i ögonblicket: Berätta inte det uppenbara. Berätta om det runt omkring. Om timmarna när skymningen närmar sig, om garderobsdörren på glänt, om det mörkaste hörnet i rummet där gestalten ofta stod och betraktade. På tåget hem svettades jag och darrade. Jag hade glömt, men nu kom det tillbaka. Jag hade varit mörkrädd som barn, inte som små är mest utan sjukligt så. Jag var i klorna på en mara som hemsökte mig varje natt. Men bara på en viss plats och bara vid en viss tid. Nu hade jag väckt den till liv igen. Och den var på väg tillbaka. Något att tänka på för er alla under helgen. Vi ses på måndag igen. Även jag behöver vila ibland. Inlägget har 1 st kommentarer Direktlänk till inlägget | Tipsa en kompis

Bloggare: Andreas Roman Här kan du följa Pocketförlagets skräckboksförfattare Andreas Romans blogg. andreasblogg@pocketforlaget.se SÖK Sök i bloggen nedan. KATEGORIER Blandat ARKIV